Är det inte konstigt att man så fort man blir gravid får en luden mage? Ser tokknasigt ut med alla dess hårstrån som står rätt ut från magen. Kanske behövs lite isolering så här inför vintern, vem vet. Men som om inte allt extra fett vore tillräckligt. 😉

Igår kväll noterade jag att sparkarna syns utanpå magen också. Ganska mysigt ändå, att bara kunna ligga i soffan och spana på magen som hoppar lite smått. 🙂 Undra vem som bor där inne?

Man kan ha gått upp fem till sju kilo, vissa ännu mer (ja jag har gått upp 11-12 kg). Fostret väger cirka 650 gram och är ungefär 30 centimeter långt. Huden, som tidigare har varit helt genomskinlig, börjar bli tjockare och täcks av fosterfett.

Nu kan fostret suga på tummen, det är en träning inför att suga på bröstet. Ibland börjar fostret att hicka, då känns det som om det klickar till i magen.

De små blodkärlen i lungorna, kapillärerna, växer som mest mellan vecka 16 och 24. Först när fostret är runt 24 veckor kan det börja andas luft, om det skulle födas så tidigt.

——

Hade mitt första besök på MVC idag sedan ultraljudet. Bara finfina siffror och ett underbart hjärta att få lyssna på.

23 november 2011 – vecka 23+0
Vikt: + 11 kg (sedan inskrivningen)
Blodtryck: 115/60
Blodvärde: 130
Blodsocker: 7,2
Urin: 0/0
Sf-mått: 23 cm
Bebisens hjärtljud: 138 slag/min

I tisdagskväll så fick Nicklas känna den första sparken, i vecka 20+6. Kommer jag ihåg rätt så var det i vecka 24+4 som Saga hälsade hej till pappa.

Förövrigt vet jag inte om det finns något nytt att tillägga utöver att jag fortsätter njuta av den dagliga kontakten med den lilla i magen. Underbart! Vägde mig också förra veckan, vecka 20+1, har tyvärr ökat 10 kg. Likvärdigt med förra graviditeten…

Käraste halvtiden är idag nådd. Härlig milstolpe att nå, för nu är det som att det bara är nedförsbacken kvar. 🙂

Skulle fota en magbild imorse men glömde, får se om jag kommer ihåg det imorgon när jag kliver upp. 🙂 Även en halvtidsvägning vore något, även om det bara är ångestladdat. Eller så väntar jag tills den 23 då jag har tid på MVC igen, då vecka 23+0.

Så här skrev jag med Saga i vecka 20+0;
Då var vi framme vid halvtid, v.20+0. Nu är andra halvan här, och vi är närmare förlossning än befruktning. Spännande. Magen har faktiskt börjat bilda en liten kula nu. BM visade mig igår att man kunde kända livmoderns kant just vid naveln. Dessutom kände jag av bebisen ett flertal gånger under gårdagen. Kanske det blir mer aktivitet framöver, hoppas på det. Känns lugnande att känna av att det faktiskt lever någon därinne.